Tandläkarskräck!?
Lider jag av tandläkarskräck??
Imorse insåg jag att varför jag varje gång när jag ska gå till tandläkaren får en konstiga känsla i magen, typ som om jag var bajsenödig fast jag inte är det.
Allt detta pirr i magen beror på att jag är så otroligt rädd, för att få ont. Få bedövningsspruta.
Mesta dels var väl min nervositet riktad mot att jag inte visste om jag skulle behöva ta den där jäkla sprutan, som jag annars brukar klara mig utan nu den sista tiden.. Jag kom dit och visste att denna tand hade ett ljupt hål, och jag för några månader sedan varit där för att laga den, men då fick jag bara en tillfällig lagning.
Så jag kommer in i rummet idag, frågar sköterskan om jag kommer behöva ta spruta, vilket hon tror att jag inte behöver..
Tandläkaren kommer in, börjar borra i min tand. Då jag plötsligt en stund senare märker att jag slutat andas och håller krampaktigt i stolen. - Jag verkar vara livrädd!
Hon frågar om det går bra, vilket jag säger att det gör. Men idag gjorde det ont, det gjorde ont i nerven i tanden. Det var en konstig känsla som är svår att beskriva..
I alla fall så är jag livrädd att det ska göra mer ont och hoppas på att hon snart gjort klart det hela. En stund senare då hon är klar och sköterskan ska lägga på fyllningen märker jag hur jag själv slappnar av så att jag nästan somnar. Jag märker att jag själv stirrar rakt upp i taket på en tavla med massa bokstäver, jag har fastnat på bokstaven G, som i giraff.
Det är i just detta ögonblicket jag också inser att jag överlevde, trots min rädsla..
Jag har nog aldrig tidigare varit så rädd för att gå till tandläkaren så som jag var idag.. Kanske berodde det på att min tandläkare har hurmörsvängningar och ena dagen kan vara glad och andra dagen sur (då hon är glad är hon snäll mot min mun, annars tvärtom), eller så berodde det på ovissheten om den där sprutan. Jag har faktiskt ingen aning.
Men det var med lättnad jag gick därifrån och insåg att det var ett tag tills jag skulle dit igen!
Nu ska jag snart sova, för i morgon ska jag packa väskan och bege mig ca 6 mil ifrån min hemort Röfors, jag ska nämligen till Skagersvik (Gullspång) för att träffa en söt kille där. Hans namn är då Joel!
Ha det så bra, hej!
Skrivet av: Annica
Imorse insåg jag att varför jag varje gång när jag ska gå till tandläkaren får en konstiga känsla i magen, typ som om jag var bajsenödig fast jag inte är det.
Allt detta pirr i magen beror på att jag är så otroligt rädd, för att få ont. Få bedövningsspruta.
Mesta dels var väl min nervositet riktad mot att jag inte visste om jag skulle behöva ta den där jäkla sprutan, som jag annars brukar klara mig utan nu den sista tiden.. Jag kom dit och visste att denna tand hade ett ljupt hål, och jag för några månader sedan varit där för att laga den, men då fick jag bara en tillfällig lagning.
Så jag kommer in i rummet idag, frågar sköterskan om jag kommer behöva ta spruta, vilket hon tror att jag inte behöver..
Tandläkaren kommer in, börjar borra i min tand. Då jag plötsligt en stund senare märker att jag slutat andas och håller krampaktigt i stolen. - Jag verkar vara livrädd!
Hon frågar om det går bra, vilket jag säger att det gör. Men idag gjorde det ont, det gjorde ont i nerven i tanden. Det var en konstig känsla som är svår att beskriva..
I alla fall så är jag livrädd att det ska göra mer ont och hoppas på att hon snart gjort klart det hela. En stund senare då hon är klar och sköterskan ska lägga på fyllningen märker jag hur jag själv slappnar av så att jag nästan somnar. Jag märker att jag själv stirrar rakt upp i taket på en tavla med massa bokstäver, jag har fastnat på bokstaven G, som i giraff.
Det är i just detta ögonblicket jag också inser att jag överlevde, trots min rädsla..
Jag har nog aldrig tidigare varit så rädd för att gå till tandläkaren så som jag var idag.. Kanske berodde det på att min tandläkare har hurmörsvängningar och ena dagen kan vara glad och andra dagen sur (då hon är glad är hon snäll mot min mun, annars tvärtom), eller så berodde det på ovissheten om den där sprutan. Jag har faktiskt ingen aning.
Men det var med lättnad jag gick därifrån och insåg att det var ett tag tills jag skulle dit igen!
Nu ska jag snart sova, för i morgon ska jag packa väskan och bege mig ca 6 mil ifrån min hemort Röfors, jag ska nämligen till Skagersvik (Gullspång) för att träffa en söt kille där. Hans namn är då Joel!
Ha det så bra, hej!
Skrivet av: Annica
Kommentarer
Postat av: Lena
hahaha va kul att du inte känner skillnad på tandläkarnervositet och bajsnödighet! ;D
Men du klarade det den här gången med! starkt jobbat Annicaa!
<3
Vi ses på tisdag :D
Postat av: Anonym
Haha klart att jag känner skillnad ;) Men det var bara så jag kunde förklara det ;)
Ja det gör vi! <3
Postat av: Emma
Jag känner igen den där hemska känslan i magen!! Jag hatar lukten hos tandläkaren, den stela stämningen i väntrummet, någon annans händer i min mun och maskinerna som man tror ska borra sig rakt in i hjärnan. usch. Jag har nog tandläkarskräck. Sprutan är nog det minst farliga :P
Ha det bra! Kram
Trackback
